Jungfru Marias upptagning till himmelen 2009.

 

Inledning

 

Jungfru Marias upptagelse i himmelen varken beskrivs eller omnämns i något av de fyra evangelierna. Ja, de första tre evangelierna avslutar med Jesu uppståndelse och himmelsfärd, det fjärde med den Uppståndnes uppenbarelse vid Gennesarets sjö.  Men läran om Marias upptagelse är den fromma och den logiska slutsatsen som den kristna intuitionen alltid dragit beträffande Jesu moder. Vi vet att Maria bodde hos aposteln Johannes i Efesos, där huset ännu vördas båda av kristna och muslimer. Märkligt nog tror muslimer både på Marias syndfrihet såväl som hennes upptagelse i himlen.

 

Det finns faktiskt inte några reliker av påstådda jordiska kvarlevor efter Maria. Varför? Därför att man var överens om att hon blev upptagen i himmelen till själ och kropp och att hennes kropp förhärligades genom hennes kröning till Himmelens Drottning. Således ser vi i henne målet för den troendes liv i Jesus Kristus, ty varje troende kristen skall vinna det eviga livets segerkrans vid den allmänna uppståndelsen. Och eftersom Maria utkorades bland alla kvinnor för att bli den syndfria modern till den väntade Messias och hela världens Frälsare, kallade kyrkofäderna Maria, DEN NYA EVA. Idag skall vi begrunda denna titel i ljuset av hennes upptagelse i himmelen.

 

Första delen

 

Maria kallades den Nya Eva i första hand därför att hon utkorades till att bli Frälsarens moder och således moder till alla som skulle komma till tro på honom. Därför kallas hon också ”Kyrkans Moder”, den titel som Andra Vatikankonciliet gav henne i dess apostoliska konstitution ”Om Kyrkan”. Som Frälsarens moder är hon den som enligt Guds egen profetia krossade den gamle Ormens, d.v.s. Satans, eller djävulens, huvud.  Allt detta åstadkom Maria genom sin gudomlige Son, Jesus Kristus.

 

Läran om Marie avlelse, vilken inte var befläckad av arvsynden, understryker Guds utkorelse av henne. Berättelsen i Evangeliet om hennes ”JA” till att föda Guds Son som en jungfru, gör det klart att den förbannelse som vi kallar arvsynd inte skulle drabba honom.  Precis som naturvetenskap i någon mån tycks bekräfta att alla nu levande människor har sin härstamning från den första Eva, så bekräftar Evangeliet att alla som kommer till tro på Kristus, får betrakta den nya Eva, Maria, som sin andliga moder. Från korset på vilket Jesus vann vår försoning med Gud, säger han till den älskade lärjungen, och i förlängningen till varje sann lärjunge: ”Se din moder”. Att Maria har fött honom på vilken vi tror, innebär ju att hon har fött oss som troende. Hon är således ”den Nya Eva”.

 

Andra delen

 

Marias upptagelse i himmelen tillfogar dock en helt ny dimension till hennes titel – ”den Nya Eva”. Detta är den andra punkten i min predikan. Men varför förhåller det sig så? Jo, aposteln Paulus kallar Jesus Kristus ”den andra Adam”, d.v.s. ”den nye Adam”, därför att han är den första människa som har uppstått från de döda. Han säger: ”Kristus har stått upp från de döda som förstlingen av de avsomnade, ty eftersom det var genom en människa som döden kom in i världen, så kom också de dödas uppståndelse genom en människa. Liksom alla människor dör på grund av sambandet med Adam, så skall alla göras levande på grund av sambandet med Kristus… Och när Skriften säger ’att den första människan, Adam, blev en levande själ’, men den siste Adam blev en ande, som ger liv… (förstår vi) att liksom vi har burit den jordiska människans avbild, så skall vi nu bära den himmelska människans avbild… (Alltså) när denna, vår förgängliga kropp har blivit iklätt oförgänglighet, och denna vår dödliga kropp har blivit iklätt odödlighet, så skall detta Skriftens ord gå i uppfyllelse – ’ Döden är uppslukad i seger. O död, var är din seger? O död, var är din udd? Dödens udd är synden… Men Gud vare tack, som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!”

 

I förlängningen betyder aposteln Pauli resonemang om Kristus som ”den siste Adam” att hans moder, den av synden obefläckade Jungfrun Maria, är ”den andra Eva” eller ”den nya Eva”, med tanke på den födelse inför evigheten som vår uppståndelse kommer att bli. Detta är det andra.

 

Avslutning

 

Men låt oss gå vidare! Om vi tänker på vår uppståndelse till det nya livet som en födelse, måste vi också inse att denna födelse förutsätter en pånyttfödelse i tron redan under detta livet. Det är just med tanke vår pånyttfödelse, vår omvändelse och vår helgelse under detta livet, som den marianska spiritualiteten, den katolska Mariafromheten, har en stor roll att spela. I detta är Maria den kristnes förebild och vår främsta förespråkerska. Hon kan bedja för oss på ett särskilt verksamt sätt därför att hon, till skillnad från de övriga heliga som utgör Kristi mystiska kropp i himmelen, är just kroppsligen upptagen i himmelen. Hon är den som på ett unikt sätt delar Kristi seger över döden till fullo i det att hon, även i himmelen, har ett köttsligt band till oss, eftersom inte bara hennes själ, utan också hennes kropp är förlöst från dödens band. Hon är ju ”den nya Eva”, vår ”himmelska moder”, som dock har kvar det som sammanbinder hela mänskligheten enligt Guds skapelses ordning, nämligen själens förkroppsligade liv. Maria känner med oss, och känner för oss, på exakt samma sätt som hennes gudomlige Son, Jesus Kristus, fastän hon är upptagen till himlen. Hon är i sanning vår Moder, Kyrkans Moder, Barmhärtighetens Moder. Gör henne till din egen Moder också.

 

Broder Frans-Eric T.O.R.