KRISTUS KONUNGENS söndag 2011

Inledning

I dagens evangelium framstår Kristus, Världsalltets Konung, som en domare – den som kommer att döma oss på den yttersta dagen. Ja, en riktig konung är samtidigt alltid en domare, men egentligen har vi inga riktiga kungar eller drottningar i den moderna världen. Vi har dock gott om diktatorer, vilket väcker en intressant fråga. Skulle vi vilja höra vår Herre och Frälsare Jesus Kristus beskrivas som universums diktator?

Jo, vi förknippar titeln diktator med ett annat slags maktutövning än den som förknippas med en god monark. En diktator får sin makt antingen från folket eller från militären, men en monark är född som maktens arvtagare. Får en diktator sin makt från militären kan det tänkas att han härskar mot folkets vilja, men det är fullt tänkbart att en diktator väljs till makten av folket, och det har också hänt åtskilliga gånger att folket väljer att gå över till diktatur. Om all makt utgår från folket, då kan folket välja vilket styrelseskick de vill ha, även diktatur. De kan också rösta bort vad vi kallar för medmänskliga rättigheter om de menar att dessa vilar enbart på valförsamlingens erkännande, och inte på Gud som har skapat människan till sin avbild. Nåja, vad jag vill komma fram till är just att en traditionellt krönt monark gör endast anspråk på att förvalta den makt som kommer från Gud och är själv ansvarig inför Gud. Missbrukar han den makt som han har fått, vilket är lätt hänt, så kan han vänta Guds dom. Därför bekräftade den medeltida katolska teologin folkets rätt att resa sig mot en orättfärdig monark, till skillnad från efterreformatorisk protestantisk teologi.

Men vem är Gud ansvarig inför? Är han en godtycklig domare och i själva verket en diktator? Är hans bud godtyckliga? Är mord och stöld och äktenskapsbrott och lögn synder endast därför att Gud säger så, eller säger Gud så, därför att mord och stöld skulle vara brottsliga handlingar vare sig han hade uppenbarat det för oss eller ej? Blir stöld rätt om man är född och uppfostrad i en av maffians klaner? Blir mord rätt om man är född och uppfostrad bland terrorister? Blir otukt innan äktenskap och äktenskapsbrott efter ingått äktenskap rätt därför att vårt samhälles sexualnormer numera är i upplösning? Blir lögn rätt därför att man kan peka på fler och fler bland makthavarna som rutinmässigt ljuger?

Ja, svaret är, att inte ens en mördare vill bli mördad. Inte ens en tjuv vill bli bestulen. Inte ens den man som har bedrivit otukt med varje flicka som har ställt upp vill gifta sig med en sådan flicka. Inte ens den som är otrogen sin make eller maka vill att den han verkligen älskar skall vara otrogen mot honom. Inte ens en lögnare vill att man skall ljuga för honom eller henne. På en sådan analys är den katolska naturrätten baserad. Ja, enligt en naturrättslig analys kan man faktiskt förklara att Gud inte kan fälla godtyckliga domar därför att han enligt sin egen natur alltid är sann mot sig själv. I Sverige där man har en positivistiskt rätts- filosofi kan man tänka sig en domare som uppsåtligt bryter mot den lag som han får betalt att döma andra efter, men sådan är inte Guds rättsskipning. Han är en konung, varken en demokratiskt vald ledare eller en diktator som har makt därför att han hotar med våld.

Vi människor är inte ens alltid sanna mot oss själva, men Gud är sann mot sig själv. Guds fasthet och konsekvens utesluter dock ingalunda att han kan förlåta synd. Där ångern är sann, och man är beredd att göra bot och bättring, kan man räkna med Guds förlåtelse. Vidare har den som Gud har sänt i världen, hans enfödde Son, Jesus Kristus, den som kommer att döma oss i Faderns ställe, blivit ett fullgott offer för vår synd, för oss som har kommit till tro på och erkänner plikten att lyda honom, att följa honom.

Poängen i dagens evangelium är just, att den som tror på Jesus Kristus och åberopar hans offer på korset, måste också leva i hans efterföljd. Den gudomliga kärleken måste bli så reflexmässig hos dem som tror, att de också ger mat åt de hungriga, klär de nakna, tar sig an de sjuka, besöker dem som sitter i fängelse o.s.v. utan att tänka på belöningen.

Utveckling

Många som läser dagens evangelietext vill, givetvis, värja sig mot tanken att någon kan gå evigt förlorad, men i detta sammanhang skulle det nog skapa klarhet om man ställde två frågor.

För det första måste man fråga sig om det inte finns troende människor som faktiskt underlåter att ägna sig åt kärleksgärningar och tvärtom – människor som inte tror men ändå ägnar sig åt kärleksgärningar. Svaret är "Ja"! Bägge typer finns. Och bägge typer kommer att dömas rättvist. Den som tror på Gud och hans Son, vår Herre och Frälsare Jesus Kristus, men vars gärningar inte är goda kommer att hamna bland getterna på Kristi vänstra sida. En sådan människas tro är endast ”försanthållande”. Han kommer att dömas. Jesus har berättat den här liknelsen precis därför att han ville ge svar på denna fråga.

Hur kommer det då att gå för den som inte tror på Gud och hans Son, vår Herre och Frälsare Jesus Kristus, men vars gärningar är jämförelsevis goda?

Ja, det måste sägas medetsamma att liknelsen egentligen inte är avsedd att besvara denna fråga. Frågan kan dock besvaras i samklang med dagens evangelietext och Katolska Kyrkan har besvarat den. Gud, kan inte och vill inte tvinga någon att erkänna honom som sin Gud. I sitt eviga rike tar Jesus Kristus enbart emot människor som är dragna till honom. Inte heller i detta avseende vill Jesus Kristus eller Gud Fadern bli en diktator. Himmelen är inte omgiven av någon ”Berlin-mur” som håller människor som skickats dit kvar i ett paradis som de inte har valt.

Däremot lär Katolska Kyrkan att den som har hindrats av det jordiska livets omständigheter, och inte av sin egen förhärdelse, att komma till tro på Gud och hans Son, Jesus Kristus, kan i samband med den fysiska döden, och vid sitt första egentliga möte med Frälsaren, d.v.s. i samband med den personliga domen, komma till tro. En sådan tro är en fullgod tro som kan rädda honom eller henne inför den yttersta domen. Det finns emellertid inte någon som helst anledning att inbilla sig att alla människor skulle kunna komma fram till en fullvärdig tro i samband med den personliga domen – att alla skulle kunna bli frälsta. Inte ens Gud kan rädda dem som inte är dragna till honom och/eller hans Son, ty de längtar inte efter vad han har att ge. Den som älskar människor, men som inte älskar Gud, längtar inte efter himmelen och föreningen med Gud, och kommer inte att tvingas dit eller mutas med visioner av evig lycka.

Avslutning

Nej, Jesus Kristus är inte någon diktator som avser att tvångsrekrytera till himmelen genom någon slags övernaturlig hjärntvätt. Han mutar ingen människa. Han har skapat oss till fria människor och vi kommer att behålla vår frihet i all evighet. Personlig frihet kan skapa ett helvete eller ett paradis redan under detta livet, och vår personliga frihet blir också avgörande för det tillkommande livet.

Det är emellertid inte meningen att någon enda av er som sitter här skall ängsla sig över hur han kommer att välja sedan, när tiden är inne. Det är meningen att var och en skall välja nu. Välj då Jesus Kristus, honom som kommer att döma dig, till din Konung och din Frälsare redan nu.

Broder Frans-Eric T.O.R.